Kontrovers!
Nu är jag så upprörd att jag måste skriva lite igen, kan vara en kontroversiell fråga, men det kan ju bli lite intressant det med!
From the presumed beginning, then!
Satt för en stund sedan och åt frukost med min underbara son samtidigt som jag bläddrade genom dagens morgontidning. Jag prenumererar på den av ideologiska skäl, men om jag ändå ska betala flera hundra i månaden för den så kan jag ju lika gärna läsa den när jag får tid. Den är faktiskt riktigt bra!
När jag passerade insändarsidorna hejdade jag mig vid en stor bild på ett par demonstranter som håller upp en stor banderoll med en bild på ett blodigt människofoster som ligger i latexklädd handflata, och texten " "Vi tyckte inte vi hade tid med dig" och "Förlåt".
Effektfullt.
Bredvid bilden från Bioetisk reforms sorgemanifestation på sergels torg 2005 vissas en bild från en kvinnorättsdemonstration för fri abort 1972.
Sedan kommer insändartexten...
Insändare: 36 000 fosterfördrivningar varje år - och vi tiger
Jag vet att man inte ska ta för hårt på vad folk skriver i insändare, and these obviously are the rants of a raving lunatic, men det är ändå något skrämande med att en mäniska anser vi har rätt att skapa ett liv, men inte rätten att avgöra ifall vi gör rätt i att skapa det eller kanske borde avbryta innan vi tvingar in en stackars själ i ett liv av missär.
Här om dagen satt jag på jobbet och funderade över filmen Boondock Saints och varför det inte skulle funka i verkligheten. Även om bevisbördan är så tung att många skyldiga frikänns så är tanken sådan att man hellre låter en hel arme med brotslingar komma undan än att man dömmer en enda oskyldig. Sen vet jag att oskyldiga döms ibland också, men sällan till dödsstraff, á la bröderna McManus i alla fall.
Likadant tycker jag att vi hellre ska avbryta ett dussin graviditeter innan vi föder ett barn som inte beretts en så god start i livet som möjligt. Jorden är ju inte underbefolkad precis...
Enligt ett rykte från min mor så skulle min far ha ansett att jag inte skulle ha fötts, och jag förstår honom! Jag är jättetacksam för att morsan hade en så stark vilja att hon valde att gå emot sin man och fullfölja graviditeten, men det har inte varit någon busenkel barndom att växa upp hos en ensamstående invandrarmor med alkoholproblem, och det är ju knappast så att jag hade saknat mitt liv om jag aldrig fötts!
Måste åka och jobba... Får fortsätta när jag kommer hem igen!
Nu är jag tillbaks igen tolv timmar senare, får se om jag kan hålla tråden...
När jag fick reda på att jag skulle bli far blev jag jätteledsen, jag anser att barnets behov
kommer framför alla mina behov. Om jag skapade honom ska jag se till att han får alla möjligheter
jag kan erbjuda, och jag behöver fortfarande mer tid på mig att skapa de rätta förutsättningarna
för att kunna erbjuda honom allt jag vill kunna erbjuda! Nu hänvisas jag till att ständigt avväga
mellan hans direkta behov och hans framtida. Det kanske låter lite fånigt, men det tar mycket av
min energi, energi som inte läggs direkt på min son! Jag hade alternativet att lämna familjen och
låtsas som om de inte fanns, men jag växte upp utan far och det lämnade djupa ärr, det kan jag ju
inte frivilligt dömma mitt eget barn till!
Jag är inte känd för att vara särskildt väl förberedd i något avseende, men när det gällde barn
hade jag en stark åsikt om att jag skulle vänta tills jag var väl förbered. Jag älskar min son och
min största skräck är att förlora honom, men jag tycker fortfarande att jag gjorde rätt som ville
avbryta graviditeten och det tänker jag inte neka för någon.
Det hade varit synd om han inte fått chansen att leva det liv han nu lever, men är det inte mer
synd om hans "syskon"? De barn som förhoppningsvis hade fått en bättre uppväxt om jag hunnit
förbereda mig bättre.
Jag vet att vi borde ha varit mer konsekventa i att förebygga en oönskad graviditet.
Vi slarvade och gjorde ett misstag. Ska han behöva betala för det???
Vi demonstrerar inte för de ägg som aldrig blev befruktade. Är det vid befruktningstillfället som
de får mänskliga rättigheter? - Långsökt frågeställning, jag vet.
Jag har ingen tydlig gräns för när det slutar vara ett foster ska få fullvärdiga rättigheter, men
du får ha bra starka argument för att ett embryo i de första tre månaderna ska ses som annat än en
del av moderns kropp, och som sådan anser jag att hon ska ha full rätt att avgöra vad hon vill göra
med sin kropp och dess innehåll.
Jag tycker att det är beundransvärt att folk går ut på gator och torg för att demonstrera för sin
åsikt, men snälla, byt ut bilderna på de blodiga fostren mot bilder på de plågade och lemlästade
frihetskämparna som förföljs och dödas för att de vill kämpa för sina medmänniskors väl.
Byt till bilder på de barn som föds med HIV för att vi inte bryr oss om att sätta press på
makthavare i tredje världen, eller ens anser oss ha råd att avsätta 1% av vår inkomst till bistånd
för att informera u-landsbefolkningen om hur man skyddar sig mot HIV-smittan. I vissa delar av
afrika tror män att de kan bota sin HIV genom att våldta en oskuld. Om hon blir gravid och fostret
smittas, bidrar jag gärna till att bekosta en säker abort för henne.
Demonstrera för folk som lever som slavar och dör i förtid av ohälsa för att vi ska kunna köpa
billiga lyxvaror som vi slänger efter ett par månader.
Jag kanske är ute på helt fel spår här. Jag har fortfarande aldrig diskuterat med en
abortmotståndare om mina åsikter i frågan, men jag är öppen för att få mina perspektiv vidgade.
(Heter det så?)
Ja, det blev ganska långt inatt igen!
Ska bli intressant att se vad man kan få för kommentarer på det här...
