Barnokk

Ja, det var ju inte så länge sedan jag skrev sist, men jag kände att det kunde vara läge att skriva lite igen...
Sitter i ett litet hotellrum mitt i Stockholm och har lite tråkigt.

Jag har varit i Stockholm i 4 dagar nu, för att delta i Transports 32:a kongress.
Det är en otroligt givande erfarenhet att vara här och jag får lära mig en massa nyttigt om facket, arbetarrörelsen, samhället i allmänhet och transport i synnerhet. Jag har fått vara med och fått förbundsordförande Per Winberg omvald. Jag har fått höra stora talare hålla eldtal som skär sig rakt in i bröstet och inspirera; förbundsordförande Per Winberg, David Cockroft - generalsekreterare för Internationella transportarbetarefederationen, Mona Sahlin - partiledare för Socialdemokratiska arbetarpartiet, Wanja Lundby Wedin - Ordförande för Landsorganisationen (LO) och även ett intressant tal av en representant från det amerikanska tranportfacket "Teamsters"... Man har nästan svårt att tro att ett så rikt land som USA har så svårt att förstå vikten av en hög facklig organisationsgrad. Han förklarade att de var tvugna att kämpa hårt och länge mot nära nog varje företag för att förarna skulle få tillåtelse att organisera sig fackligt. Här i Sverige har vi en lag om föreningsrätt som gör att en arbetsgivare som missunnar en anställd för att denna vill vara med i facket kan räkna med dryga böter.


Pedro Zamora, generalsekreterare för hamnarbetarefacket i Guatemala attackerades när han skulle köra hem sina barn från förskolan. Gärningsmännen sköt 100 eller 200 skott mot bilen som Pedro och barnen färdades i. Det sista Pedro Zamora gjorde i livet var att kasta sig bak till sina barn och försöka trycka ner dem mot bilgolvet för att skydda dem. Bilen fortsatte okontrollerat tills den krockade och stannade. Då gick en av gärningsmannen fram till bilen, såg de skrämda barnen och sa "Oroa er inte barn, vi är bara ute efter er far", och satte ett sista skott i Pedro Zamoras huvud.
Män som Pedro Zamora och Mansour Osanloo i Tehran riskerar dagligen sina liv för att deras kollegor ska får rätt till drägliga arbetsförhållande och en lön som går att leva på, här i Sverige är vi berädda att byta bort den rätten för 500:- i månaden och ett löfte om fler låglönejobb för att slippa den usla A-kassa som vi också sålde för den där femhundringen i skatteavdrag som våra stackars kommuner blivit tvugna att betala - på skolans och omsorgens bekostnad...
Man skäms!
Glöm inte att den lägsta lagliga lönen i Sverige är noll kronor, och det gäller ALLA yrken. Era lägstalöner har förhandlats fram av ett fack som nu förlorar allt mer makt i takt med att medlemmarna lämnar förbunden. Transport har förlorat 7000 medlemmar sedan regeringen tillträdde, fram tills dess gick det stadigt uppåt. Varför annars tror ni att regeringen chockhöjde egenavgiften till A-kassan som brukade vara en av fackrörelsens viktigaste grundtryggheter.
Under dagens förhandlingar behandlade vi några motioner om att förbundet bland annat skulle tillsätta en central ungdomsansvarig för att hjälpa avdelingarna ute i landet med den ack så viktiga rekryteringan av undomar, men tvingades rösta ner förslaget på grund av att vi inte kommer att ha råd. Undomsverksamheten erkänns som en av de absolut viktigaste delarna i den fackliga organisationen, om inte annat så för att säkerställa att vi har en levande fackförening kvar när de gamla gubbarna som nu utgör merparten av facket går i pension.
Jag själv röstade för avslag för motionerna, just för att vi är tvunga att hitta en annan lösning på problemet, men det känns fortfarande jättejobbigt, min sektion saknar just nu en ungdomsansvarig, det är vår studieorganisatör som får ta sig an de ungdomsfrågor som kommer upp i sektionen - och hon är 39. Jag ser inte fram emot att oka hem på torsdag och berätta för de 4 andra aktiva ungdomarna vi har i Värmland och berätta att förbundet inte kommer att hjälpa oss nu heller. Jag bara hoppas att jag under uppsökeriveckan vi planerar för v.37 hittar en ung transportare som är intresserad av att hjälpa till.
Innan jag blev sektionsordförande hjälpte jag den gamla ungdomsansvarige med undomsverksamheten i avdelningen och även i LOs lokala undomskomitté. Jag kan knappt beskriva hur kul det var.
Nu börjar jag bli nostalgisk också... I´m so sweet!
... Jag sa ju att de kunde inspirera...
Jag skulle bara skriva i en halvtimme, nu har jag suttit i snart 3 timmar... Bäst att jag går och lägger mig, det finns fler viktiga beslut som ska fattas imorgon!
Kamratliga hälsningar!