Barnokk

Jag ligger på Claratappen i Karlstad och lämnar plasma. Fattar inte att de lyckas få den där enorma nålen genom huden. Sen så ser man ut som en pundare i armen också!

Det var länge sedan jag var här, ett drygt halvår enligt parkeringstillståndet.

Ooh! Nu pumpar maskinen tillbaka det centrifugerade blodet, det hinner svalna lite i slangarna, det är en konstig känsla när armen liksom kyls ner inifrån.

Insåg just att det i dagarna är 10 år sedan jag gav blod för första gången. Minns så väl hur stolt jag var när jag berättade för läraren att jag behövde gå från lektionen för att donera blod.

När sköteskan stack mig idag kommenterade hon att hon tyckte det va strongt av mig att komma trots att jag fortfarande blir nervös sekunderna innan jag blir stucken och att många nog stannar hemma för att slippa obehaget, men ärligt talat så försvann obehaget efter ett par sekunder och nu glömmer jag nästan att jag har en nål i armen.

Ni som ger blod eller plasma vet vad jag skriver om, och ni som inte har testat, tveka inte, ta kontakt med er blodcentral! Få saker ger en sån egotrip som att veta att man hjälper till att rädda livet på andra!

Rädda liv, ge blod!

 

Äntligen har vi fått båda pojkarna att somna!
Victor gör ju inte så mycket mer än sover och äter, så det var ingen utmaning, men Leo!
Han fick inte reda på att Mamma och Lillebror skulle få komma hem från sjukhuset, och sov middag när vi kom hem, så han blev jätteförvånad när han vaknade och fick se Angelica sitta på sängen och Victor i spjälsängen. Han har sprungit runt hela kvällen i en glädjeyra som bara gjorde uppehåll när vi skulle lämna av Mormor vid bussen. Annars har han gått i ett, något som kanske inte hjälpte den stackars nyhemkomna modern som mest ville vila och ta igen sig.
Han har klättrat upp i sängen för att titta och känna på den lille men hela tiden blivit nerlyft efter en liten stund för att han blivit för hårdhänt, och högljudd har han varit. Han kunde inte ens koncentrera sig på mat ( inte ens på en tvåårings vis) för att han hela tiden tänkt på Victor. När vi väl fick honom att somna berodde det nog mest på ren utmattning från hanns sida.
Så nu får jag passa på att njuta en liten stund av tystnaden och lugnet innan jag går och lägger mig. Det känns som att det blir en lång, hård dag imorgon.
Jag har inte riktigt hunnit vänja mig vid att vara tvåbarnspappa, jag tycker fortfarande att det är galenskap att någon finner det naturligt att kalla mig Pappa, ja, jag har resten av mitt liv på mig att  vänja mig. Hoppas jag.
God natt på er!
Nu ska jag krypa ner hos den stolta storebrodern!

Inget viktigt och intressant att skriva om, men det kan vara roligt att skriva att jag är vaken.
Just in case you were wondering...
Har tittat färdigt på 10.000 BC idag, den var faktiskt ganska bra. Imorgon ska jag titta på The life aquatic. Jag har inte hunnit se den ännu. Nu ska jag åka till BMW-handlaren och köpa spolarvätska. Den luktar äpple!